#12 - Hancock
Peter Berg, ja doktor Billy Cronk i Chicago Hope, har sen dryga tio år tillbaka sadlat om för att bli regissör. En karriär som gett oss ett gäng filmer med oerhört divergerat resultat. Långfilmsdebuten var den förkastliga Very Bad Things följt av den riktigt sevärda actionfilmen The Rundown (i Sverige kallad: Welcome to the jungle) och den smått lysande Friday Night Lights. Hans stjärna pekar uppåt och Hancock följer hans snabba och kvicka kamerastil och berättarteknik.
Will Smith spelar John Hancock, en ofrivillig superhjälte som bildligt talat hellre super än spelar hjälte. Likt förbannat så dras han in i det ena efter det andra och staden Los Angeles börjar mer och mer tröttna på att deras hjälte kostar dem mer pengar i skador än de rån som han ger sig ut för att stoppa. Allt hamnar på Ray Embreys (fint spelad av underskattade Jason Bateman) bord att försöka lösa. Han vill göra om Hancock till en good guy som folket ser upp till och startar upp en massiv marknadsföringskampanj där allt till en början verkar vara ett skämt.
Det är svårt att ogilla Hancock. Trots att den inte riktigt går den vägen som man från början hoppas på så är den till och från riktigt bitsk och samhällssatiren verkligen ramlar över oss i rask takt. Smith gör ett fint jobb som den oerhört osympatiske Hancock och Charlize Therons karaktär Mary Embrey (gift med Ray) som först verkade vara en bifigur blir filmens stora överraskning.
Hancock klockar in på drygt en och en halv timme och det känns alldeles lagom att under den tiden få ta del av en fräsch blandning av komedi, action och en smula mörk science fiction utan att det någonsin går på tomgång.
Dessutom är det uppfriskande att det är en superhjältefilm som inte tar plats i eller förstör New York.
* * *
